STARTSIDA
STARTSIDA
Kontakt
Vad är stroke?
» Hur uppkommer stroke?
» Riskfaktorer
» Vad är TIA?
» Lär dig känna igen stroke
» Kan stroke förebyggas?
» Konsekvenser efter stroke
» Dolda funktionsnedsättningar
» Rehabilitering
» Vanliga frågor och svar
» Strokeenhet
Vad gör vi?
Bli medlem
Föreningarna
Anhöriga
Juristen har ordet
Strokedagen
Webb-Butik
Forskning & ansökan
Gåva till Strokefonden
Utbildning
Nyheter
Filmer
Länkar
Press
Samverkanspartners
Stroke i media
Talande Webb
In English
Sök

 
Bild

Rehabilitering

Efter stroke är en god rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre. Ofta påbörjas den redan på strokeenheten där en fysioterapeut och/eller arbetsterapeut kommer och bedömer den som fått stroke och påbörjar träningen. Bedömningen/träningen på Strokeenheten har som syfte att bilda sig en uppfattning om patientens funktionstillstånd och rehabiliteringsbehov, men också att få till stånd en aktiv rehabilitering så fort som möjligt. Bedömningen ska också ligga till grund för beslut om vilken vårdnivå efter utskrivningen som ska komma ifråga. En samordnad individuell planering, även kallad SIP skall göras.

Rehabilitering är en viktig förutsättning för att bli bättre efter en stroke. Rehabiliteringen ska vara målstyrd, tidsbegränsad och upprepas vid behov.

OBS Träning är bara en del av rehabiliteringen. Minst lika viktigt är att få kunskap och insikt om strokeskadan och dess konsekvenser. Det är viktigt att växla aktivitet med vila.

Allt vi gör är rehabilitering
Alla aktiviteter i det dagliga livet är träning efter stroke, till exempel att klä på sig, laga mat, sköta sin hygien.
Den första tiden används oftast till att se vilka svårigheter man fått efter stroke. Därefter görs en plan där man sätter upp huvudmål och delmål.

Rehabilitering finns i olika former: På en rehabiliteringsklinik finns ofta både sluten och öppen vård. Den slutna vården innebär att man bor på sjukhuset och tränar dagligen.

Öppenvård kan vara dagvård, vilket innebär att den som fått stroke kommer till avdelningen 4 –5 dagar per vecka och tränar några timmar.

Hemrehab är en annan form av öppenvård vilken ofta innebär att rehabpersonal kommer hem till patienten.

Rehabilitering kan drivas dels av landsting, dels av kommun och privata vårdgivare.


Vad gör man på rehab?
Ofta träffar man flera olika yrkeskategorier: läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped, psykolog, kurator…

Den första tiden används oftast till att se vilka svårigheter man fått efter stroke. Därefter görs en rehabiliteringsplan med huvudmål och delmål.

På sjukgymnastiken kan man till exempel: träna förflyttningar, styrketräna, träna i bassäng, träna balansen med mera. På arbetsterapin tränar man hushållsaktiviteter efter förmåga. Man tränar även kraft, koordination, finmotorik, kommunikation och kognitiva, psykiska och sociala förmågor.

Psykologens uppgift är bland annat att göra en neuropsykologisk utredning, vid behov och ge samtalsstöd både individuellt och i grupp.

Kuratorn gör ofta en bedömning av den sociala situationen och kan hjälpa till med att ”hitta rätt” i samhället, ge råd om färdtjänst, hemtjänst, försäkringar, boende, men även ge samtalsstöd.

Logopeden bedömer och tränar den som har afasi eller dysartri samt ofta även vid dysfagi.
Afasi = svårigheter med att tala, läsa och skriva eller med att förstå talat språk.
Dysartri = talstörning, vanligast i form av otydligt tal och/eller svag och hes röst.
Dysfagi = svårigheter att svälja.

Fortsatt träning efter sjukhuset
För många är det viktigt med fortsatt träning. Fysioterapeut och arbetsterapeut finns inom primärvården. Logopeder finns på sjukhus men även i primärvården, beroende på landsting. I många kommuner erbjuds någon form av rehabilitering.

OBS Det behövs ingen remiss till fysioterapeut eller arbetsterapeut utanför sjukhuset utan det är bara att ta direktkontakt.

Självträning och friskvård kan vara att följa ett träningsprogram, delta i vattengymnastik, dansa, promenera, gå ut i naturen, meditera, lösa korsord, använda datorn med mera. Det gynnar både hälsan, välbefinnandet och och tankeverksamheten. Glöm inte att det är viktigt att aktivitet varvas med vila.


Sluta aldrig att träna och hålla igång!
Förbättringar kan ske under hela livet, därför är det viktigt att inte se sig som ”färdigrehabiliterad” efter utskrivning från sjukhuset eller rehab-anläggningen. Det är viktigt att vara aktiv för att bilbehålla och utveckla sina funktioner. Alla kan göra något, till exempel promenera dagligen, sitter du i rullstol försök att resa dig ur stolen då och då samt göra övningar sittandes.

Det är en myt att man kan få en ny stroke om man tränar, däremot utan träning blir man mer beroende av andra.





Skriv ut Skriv Ut-ikon
Måsholmstorget 3, 127 48 Skärholmen
Tel: 08-721 88 20, Fax: 08-721 88 29

info@strokeforbundet.se

Strokefonden pg. 90 05 30-7, bg. 900-5307
Tel: 0200-883131

Organisationsnr: 802009-9332

Rehabtips

Här kan du se rehabiliterings-
övningar som du kan göra
hemma. För tipsen står Emelie
Bond från Rehab station i
Stockholm. Övningarna
har tidigare publicerats i
Stroke-Kontakt.