STARTSIDA
STARTSIDA
Kontakt
Vad är stroke?
» Hur uppkommer stroke?
» Riskfaktorer
» Vad är TIA?
» Lär dig känna igen stroke
» Kan stroke förebyggas?
» Konsekvenser efter stroke
» Dolda funktionsnedsättningar
» Rehabilitering
» Vanliga frågor och svar
» Strokeenhet
Vad gör vi?
Bli medlem
Föreningarna
Anhöriga
Juristen har ordet
Strokedagen
Webb-Butik
Forskning & ansökan
Gåva till Strokefonden
Utbildning
Nyheter
Filmer
Länkar
Press
Samverkanspartners
Stroke i media
Talande Webb
In English
Sök

 

Vanliga frågor och svar

Nedan har vi svarat på några av de vanligaste frågorna som kommer in till STROKE-Riksförbundet som rör stroke.

Oro/risk för ny stroke
Fråga: Min fru fick en stroke för ett par år sedan. Var inlagd i två månader och har inte fått tillbaka funktionen på höger sida. Nu är hon orolig för att få en ny stroke. Hur stor är den risken, kan ni ge mig information om detta?

Svar: Vi kan inte uttala i specifika fall vad gäller risken att drabbas av en ny stroke, utan det är något som man måste ta upp med sin läkare. Men generellt finns det en viss förhöjd risk för en ny stroke om man tidigare har haft en stroke. Det är viktigt att man har kontroll på sin medicinering och sitt blodtryck.

Nedstämd efter stroke
Fråga: Min man har blivit tungsint, nedstämd och deppig efter sin stroke. Är det vanligt och vad kan vi göra för att motverka det?

Svar: Det är vanligt med nedstämdhet/depression efter stroke. Din man behöver gå till läkaren och få hjälp med det. Ett tips är också att bli medlem hos oss och då, i en av våra föreningar, träffa andra som har haft stroke. På så sätt kan man få svar på många funderingar och oron kan minska. De brukar dessutom ha trevliga och uppiggande aktiviteter.

Rehabilitering – rätt till?
Fråga: Min anhöriga har för en tid sedan råkat ut för en stroke och kan inte prata. Är nu utskriven från sjukhuset där hen fick daglig träning med talet m.m. Vi anhöriga hjälper till att öva så mycket vi kan men hen behöver både mer professionell hjälp och fortsatt träning. Nu sker rehabiliteringen en timme varannan vecka på grund av resursbrist hos både landsting och kommunen. Har hen rätt till att få mer rehabilitering? Vart kan vi anhöriga vända oss för att hitta mer stöd vad gäller rehabilitering till personer med talsvårigheter både i offentlig och privat verksamhet?

Svar: Begär en individuell rehabiliteringsplan och om den inte verkställs så kan du klaga. Du kan vända dig till hälso- och sjukvårdsnämnden i ditt landsting eller inspektionen för vård och omsorg IVO. Angående stöd till personer med afasi/talsvårigheter så ska kommunen ge det om man bor i särskilt boende och bor man i eget boende så ska landstinget/primärvården ansvara för stödet. Det kan avtalas på annat sätt men det bör finnas en samordningsansvarig för rehabiliteringen.

Barnens oro efter att en förälder haft en stroke
Fråga: Min partner fick en hjärninfarkt vid en operation, när denne var i 40-årsåldern. Vi har barn i förskoleåldern. Vårt ena barn som normalt är väldigt glad och social gråter nu istället mycket, är ledsen till och från hela dagen på förskolan och är orolig för att även jag ska bli sjuk. Dessutom är min partner väldigt deprimerad och barnet får knappt någon kontakt med hen vilket förstås förstås påverkar mycket. Nu har vårt barn börjat ignorera sin förälder när hen är hemma. Jag har önskat psykologkontakt på BVC på grund av detta men funderar på om ni har några tips på hur man kan hjälpa barnen? Finns det några böcker som är bra och som man kan läsa tillsammans eller böcker för mig och förskolepersonalen som ger oss tips på hur vi kan stötta henne?

Svar: Om du inte har haft kontakt med BVC sök stöd och råd ifrån dom. Stroke-Riksförbundet har en bok för barn som heter ”Aron och Noras nya mamma” samt en gratis folder som heter ”Min mamma fick stroke”. Dessa kan du hitta på vår hemsida samt beställa via www.strokeforbundet.se eller per telefon genom att ringa 08-721 88 24. Din kommun ska också ha en anhörigkonsulent som du kan tala med.

Vem ansvarar för vården?
Fråga: Vilket ansvar har landstinget respektive kommunen för vården av strokedrabbade?

Svar: Under akutfasen ansvarar landstinget för vården som i regel sker på strokeenheten. Kommunen ansvarar ofta upp till läkarnivå om man bor i särskilt boende. Bor man i eget boende är det ofta landstinget men hemsjukvården kan vara kommunaliserad upp till och med sjuksköterska, logoped etc. Kommunens biståndshandläggare vet.

Särskilt boende
Fråga: Hur fattas beslut gällande särskilt boende?

Svar: Enligt socialtjänstlagen eller lagen om särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning (LSS) är det biståndshandläggaren som utreder och beslutar.

Inte lika uppmärksam vid bilkörning
Fråga: Min man hade stroke för fyra månader sedan och jag tycker inte han ska köra bil för han verkar inte var lika uppmärksam som tidigare. Vad ska jag göra?

Svar: Efter stroke utverkar behandlande läkaren körförbud 3-6 månader. Detta följs inte alltid upp av primärvårdsläkare. Ta reda på vad behandlande läkare sade om bilkörning. Tala med din man om att inte köra innan ny bedömning är gjord. Förmå din man att gå till läkare för ny bedömning av körlämplighet.

Överklaga återkallat körkort
Fråga: Jag har haft en stroke och fått körkortet återkallat. Kan jag överklaga!

Svar: Du kan överklaga beslutet men med väldigt små möjligheter att vinna. Du kan också söka dispens om ett körkort med förbehåll vilket också är ovanligt att lyckas med. Du kan göra en ny läkarundersökning för körkort och söka nytt lämplighetsintyg. Lyssna med Transportstyrelsens körkortsenhet som kan ge svar på hur man går till väga.

Rätten till rehabilitering
Fråga: Vilka gör bedömningen av rätten till rehabilitering?

Svar: Det är primärvårdsläkaren (husläkare/läkaren på vårdcentralen) eller biståndshandläggaren som gör bedömningen av rehabiliteringsbehov. Förutsättningen att få rehabilitering skiljer sig mellan landstingen och kommunerna.

Överklaga beslut
Fråga: Vilka beslut kan överklagas?

Svar: Biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service (LSS) till vissa funktionshindrade kan i regel överklagas i förvaltningsrätten.

Samarbete landsting och kommun
Fråga: Samarbetar landsting och kommun med varandra utifrån den enskildes behov?

Svar: Det ska finnas en person som ansvarar för samordnad rehabilitering. Det kan variera lokalt. Biståndshandläggaren har mer information.

Passivitet efter stroke
Fråga: Min man har kommit hem från sjukhuset men jag tycker att han bara sitter och tittar på tv. Jag tror att han behöver rehabilitering men ingen har hört av sig. Vad ska jag göra?

Svar: Brist på initiativförmåga efter stroke är tyvärr vanligt. Prata med behandlande läkare eller primärvårdsläkaren om det gjordes en vårdplanering vid utskrivning. Vårdplanering ska erbjudas patienten före utskrivning. Eventuellt behov av rehabilitering ska vara en punkt i den. Du kan också vända dig till primärvårdsläkare och begära en remiss till rehabilitering.

Domningar och stickningar i höger ansiktshalva och hand som gick över
Fråga: Jag hade i nyss lite domningar och stickningar i höger ansiktshalva och hand men det gick över. Behöver jag göra något?

Svar: Det kan vara en TIA. (Transitorisk Ischemisk Attack), en snabbt övergående tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl. TIA orsakas av en liten propp som löses upp efter en kort tid. Symtomen går oftast tillbaka snabbt, inom några minuter/timmar, men det kan även ta upp till 24 timmar. Uppsök sjukhus omgående.

Klarar inte av att sköta sin ekonomi
Fråga: Min mor klarar inte att sköta sin ekonomi efter sin stroke. Det verkar inte som hon förstår. Vad gör jag?

Svar: Kan du hjälpa henne eller behöver hon god man? Tala med biståndshandläggaren i kommunen om eventuell ansökan om god man. Du eller någon annan i familjen kan bli god man alternativ någon utomstående.

Bra rehabiliteringsanläggningar
Fråga: Kan ni tipsa mig om en bra rehabiliteringsanläggning?

Svar: Vi kan dessvärre inte rekommendera någon specifik sådan. Vi har inget register och gör heller ingen kvalitetskontroll. Du får själv söka information om deras verksamhet.

Fick inte den vård man har rätt till och är felbehandlad
Fråga: Min mamma fick inte den vård hon har rätt till och är felbehandlad! Vart kan jag vända mig?

Svar: Till verksamhetschefen för vårdinrättningen. Du kan klaga hos patientnämnden i ditt landsting eller skriva till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO).

Strokedrabbad förälder som inte kan ta hand sitt barn
Fråga: En god vän har drabbats av stroke strax efter att hennes barn föddes för cirka 2 år sedan. Nu ska hon och fadern separera. Jag undrar om man kan få hjälp med att någon vuxen finns i hemmet de dagar/timmar som barnet i förskoleåldern är hos sin strokedrabbade mamma. Mamman klarar inte rent fysiskt att hand om sin dotter, men vet och förstår att t.ex. ett par blöta byxor behöver bytas men då hennes högerarm inte fungerar är det omöjligt att utföra. Enligt kommunen är hon inte berättigad till hemtjänst i enlighet med SOL, inte heller LSS. Vart ska hon vända sig, vilket stöd kan hon få?

Svar: Det är knepigt att ge ett enkelt svar på dina frågor. Insatser i enlighet med SoL exempelvis hemtjänst är en insats som ska finnas alla tider på dygnet som behov finns. LSS kan man få om man kvalar in i personkretsen och behovet av stöd är omfattande. Hon ska få ett skriftligt avslag från biståndshandläggaren som hon kan överklaga. Om hon är medlem i Stroke-Riksförbundet kan hon konsultera vår jurist med ett gratis samtal.

Stöd och hjälp vid hemkomst efter behandlas mot stroke
Fråga: Min man har behandlas för en stroke och är nyligen hemkommen. Tillsammans med barnen hjälper jag honom. Vilken hjälp kan vi få?

Svar: När din man skrevs ut ska han/du erbjudits ett utskrivningssamtal. Där ska eventuell rehabilitering, hemtjänst etcetera tas upp. Om inte det har gjorts ska din man/du kontakta biståndshandläggare i din kommun och diskutera den hjälp han/du behöver. Om du känner att han behöver rehabilitering kan du kontakta primärvårdsläkaren för remiss. OBS Man kan också gå till sjukgymnast utan remiss.


Skriv ut Skriv Ut-ikon
Måsholmstorget 3, 127 48 Skärholmen
Tel: 08-721 88 20, Fax: 08-721 88 29

info@strokeforbundet.se

Strokefonden pg. 90 05 30-7, bg. 900-5307
Tel: 0200-883131

Organisationsnr: 802009-9332