Efter stroke är en god rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre. Ofta påbörjas den redan på strokeenheten där en fysioterapeut och arbetsterapeut kommer och gör en bedömning och påbörjar träningen.

Bedömningen/träningen på Strokeenheten görs för att få en uppfattning om ditt funktionstillstånd och rehabiliteringsbehov. Därefter sätts rehabiliteringen igång så fort som möjligt. Bedömningen ska också ligga till grund för beslut om vilken vårdnivå efter utskrivningen som ska komma ifråga. En samordnad individuell planering, även kallad SIP, ska göras.

Rehabilitering är en viktig förutsättning för att bli bättre efter en stroke. Den ska vara målstyrd, tidsbegränsad och upprepas vid behov.

Obs! Träning är bara en del av rehabiliteringen. Minst lika viktigt är att få kunskap och insikt om strokeskadan och dess konsekvenser. Det är viktigt att växla aktivitet med vila.

Allt vi gör är rehabilitering
Alla aktiviteter i det dagliga livet är träning efter stroke, till exempel att klä på sig, laga mat, sköta sin hygien.

Den första tiden används oftast till att se vilka svårigheter du har fått efter stroke. Därefter ska det göras en rehabiliteringsplan tillsammans med dig där ni sätter upp huvudmål och delmål. Många vårdgivare använder sig av en checklista för att identifiera konsekvenser efter stroke.

Rehabilitering finns i olika former, den kan drivas av landsting, kommun eller privata vårdgivare.

Öppenvård/dagvård innebär att du bor hemma och kommer till sjukhuset, rehabiliteringskliniken eller vårdcentralen för träning ett par gånger i veckan.

Hemrehabilitering innebär att rehabpersonal kommer hem till dig.

Slutenvård innebär att du ligger inne på rehabiliteringsklinik och tränar.

Vad gör man på slutenvårdsrehabilitering? 
Ofta träffar du flera olika yrkeskategorier: läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped, psykolog, kurator.

På fysioterapin kan du till exempel träna förflyttningar, styrketräna, träna i bassäng, träna balansen med mera. På arbetsterapin tränar du hushållsaktiviteter efter förmåga. Du tränar även kraft, koordination, finmotorik, kommunikation och kognitiva, psykiska och sociala förmågor.

Psykologens uppgift är att vid behov göra en neuropsykologisk utredning och ge samtalsstöd både individuellt och i grupp.

Kuratorn gör ofta en bedömning av den sociala situationen och kan hjälpa till med att ”hitta rätt” i samhället, ge råd om färdtjänst, hemtjänst, försäkringar, boende, men även ge samtalsstöd.

Logopeden bedömer och tränar dig som har afasi, dysartri eller dysfagi.

Fortsatt träning efter sjukhuset 
Fortsatt träning är viktigt för alla, det kan vara självträning till exempel, men behöver du få hjälp finns fysioterapeut och arbetsterapeut inom primärvården. Logopeder finns på sjukhus men även i primärvården, beroende på landsting. I många kommuner erbjuds någon form av rehabilitering.

Obs! Det behövs ingen remiss till fysioterapeut eller arbetsterapeut utanför sjukhuset utan det är bara att ta direktkontakt.

Självträning och friskvård kan vara att följa ett träningsprogram, delta i vattengymnastik, dansa, promenera, gå ut i naturen, meditera, lösa korsord, använda datorn med mera. Det gynnar både hälsan, välbefinnandet och tankeverksamheten.

Obs! Glöm inte att det är viktigt att aktivitet varvas med vila.

Sluta aldrig att träna och hålla igång!
Förbättringar kan ske under hela livet, därför är det viktigt att du inte ser dig som ”färdigrehabiliterad” efter utskrivning från sjukhuset eller rehab-anläggningen. Det är viktigt att vara aktiv för att bibehålla och utveckla dina förmågor. Alla kan göra något, till exempel promenera dagligen, sitter du i rullstol försök att resa dig ur stolen då och då samt göra övningar sittandes. En bensträckare betyder så mycket för kroppen. Glöm inte att all rörelse är bra!

Det är en myt att man kan få en ny stroke om man tränar, däremot utan träning kan du bli mer beroende av andra.

Rehabiliteringsövningar

Här kan du se rehabiliteringsövningar som du kan göra hemma. För tipsen står Emelie Bond från Rehabstation i Stockholm. Övningarna har tidigare publicerats i StrokeKontakt.