Det är ofta en anhörig som tar vid när vården och omsorgen från samhället upphör. Inte mindre än cirka 75 procent av all vård och omsorg som ges i Sverige utförs av en anhörig. Om det sker av fri vilja så är det positivt men då behövs det att samhället stöttar den anhörige på olika sätt för att hen ska orka vara det oumbärliga stödet. Att hjälpa, stödja eller vårda en familjemedlem, släkting eller vän får inte medföra negativa konsekvenser för den egna hälsan och livssituationen.

Tips från erfarna anhöriga:

  • tänk på dig själv ibland, utan att få dåligt samvete
  • våga att be om hjälp, till exempel att ta emot avlastning
  • sover du dåligt och känner dig utmattad gå till doktorn. Ett långvarigt anhörigskap kan vara stressande både för kropp och själ
  • glöm inte att även du behöver få sätta ord på din egen situation
  • ensam är inte stark, sök kontakt med andra i liknande situation
  • om din närstående bor i särskilt boende och är nöjd, försök vara nöjd du med.

Vanliga frågor

Vilket stöd finns för anhöriga

  • Kommunen är skyldig att erbjuda anhöriga stöd. Kommunens anhörigstöd (ska finnas i varje kommun) kan ge stöd och råd, enskilt eller i grupp, bland annat om avlösning och avlastning.
  • Kuratorhjälp kan man söka via sjukhuset eller i ett senare skede via vårdcentralen.
  • Merkostnadsersättning ansöker man om till försäkringskassan.
  • Gå med i en anhöriggrupp! Där kan du tillsammans med andra dela erfarenheter, tips, råd, glädjeämnen och upptäcka att du inte är ensam i din situation. Anhöriggrupper anordnas av strokeföreningar, anhörigkonsulenter, Röda korset med flera.

Juristen har ordet
Om du vill läsa mer utförligt kring stöd för anhöriga och kommunens skyldigheter och vilka lagar som gäller läs artikeln som juristen Patrik Magnusson har skrivit ”Vilket stöd kan anhöriga få?”

Anhörigrapport – en långtidsuppföljning
En unik rapport publicerad 2018 har kommit från kvalitetsregistret Riksstroke. De har följt upp anhöriga tre och fem år efter deras närståendes stroke, för att se hur situationen ser ut och om den har förändrats sedan ettårsuppföljningen. Det visar sig att situationen är snarlik hur den var ett år efter den närståendes stroke.

Syftet med undersökningen har varit att öka kunskapen om situationen för anhöriga till personer som haft stroke, för att få ett bredare underlag för möjliga förbättringsområden avseende information, utbildning, råd och stöd samt behov av avlösning i den ofta livslånga vårduppgiften.

Några resultat från rapporten:

  • Det var 45 procent av de anhöriga som ansåg att deras partner var helt eller delvis beroende av deras tillsyn och hjälp
  • De anhörigas hjälpinsatser varierade mycket, vanligast var att de hjälpte till med förflyttning utomhus, bad och dusch och därefter med av- och påklädning, förflyttning inomhus och toalettbesök
  • Många anhöriga hjälpte till med städning, ekonomi, brevskrivning, kontakter med vård och omsorg, rehabilitering och att hantera läkemedel.
  • De allra flesta anhöriga upplevde sitt eget hälsotillstånd som ganska eller mycket gott samtidigt som drygt var tionde upplevde det som ganska eller mycket dåligt
  • Drygt en femtedel har vid besvarande av enkäten den senaste månaden känt trötthet och utmattning hela eller en hel del av tiden.

Läs hela rapporten

Boktips
Bli medlem

Ta gärna del av dessa praktiska tips för att starta en anhöriggrupp. Ladda ner och skriv ut!